Hur ska man beskriva problemformuleringsprivilegium

Problemformuleringsprivilegiet är makten att sätta dagordningen i offentlig debatt. Problem formuleras och definieras ur en parts synpunkt och därmed kommer lösningarna på dessa problem att vara givna, till fördel för den som äger detta privilegium. Till exempel var Kinas tal i grunden i principen om statsmakt. Gustafsson frågar om så inte är fallet när tryck och kulturliv som inte kommer att hanteras på den öppna marknaden inte förändras av det mycket offentliga stödet.

Lars Gustafsson formulerade på talet begreppet»problemformuleringsprivilegiet«

Enligt Kadhammar, tack vare detta ordval, döljer att det var el som inte kunde organisera en säker strömförsörjning. En mängd olika uppgifter utmanar helt enkelt den symbios som politik och media lever i. Termen kan också användas för att ange hur läsare och tittare omedvetet påverkar hur ett problem presenteras. Gustafsson illustrerar att Gustafssons IB-verksamhet anser att det är troligt att om den offentliga sektorn utövar för mycket inflytande på kulturlivet kommer det att gynna en amatörkultur, en kultur som hobbyer, såsom terapeutisk, samhällsstödd verksamhet, " kultur AMS".

Journalisten Peter Kadhammar använder detta begrepp när han påpekar i en artikel där Dagens Eko juldag konstaterade att kraftiga vindar i kombination med blötsnö gjorde att tusentals elkunder blev utan el. Det är en etikett som kan vara i hagen av allt du inte gillar, men är vanligtvis fast på saker som inte är nyliberala alls, och inte sällan på sin exakta motsats.

Det är viktigt att förstå vad som kännetecknar en bra problemformulering, utöver dess beståndsdelar och ramar

Istället för att granska och förhöra blir de megafoner av makt. Om du vill besöka en populär grekisk restaurang, men upptäcker att det inte finns någon plats, kan du å ena sidan hävda att det finns för många gäster i restaurangen. Gustafsson introducerar sedan två begrepp: informationsprivilegium är rätten att bestämma vem som ska ha tillgång till fakta i samhället, deras mängd, deras innehåll och hur viktiga de är.

I enlighet med rätten att bestämma kommer rätten också att ange hur problemet ska lösas. I en politisk utbildningsmiljö som den svenska uppgiften är den inte bara avsedd att spridas, utan också att vara ful. Privilegiet att formulera ett problem är rätten att definiera vad ett problem är. Använda begreppet [redigera wikit text] begreppet problemformulering privilegium används ofta för att hävda att i offentliga debatter i Sverige, det socialdemokratiska partiet hade ofta detta privilegium.

Mångfald utmanar en institutions trovärdighet och funktion - och därmed dess makt. Därför är det inte förvånande att politik, mediehus och tyvärr också kultur ogillar det fria flödet av information på Internet, dess olika berättelser och berättelser, dess faktiska granskning, dess förhör och dess frustration. Kadhammar menar att media ofta okritiskt accepterar formuleringar från officiella pressmeddelanden och sprider dem vidare.

Ett annat sätt att formulera problemet är dock att hävda att det finns för få bord i restaurangen. Den förmodade bannern för yttrandefrihet och fritt tänkande - pressen och kulturen - biter inte i handen som föder dem.

Problemformuleringsprivilegiet är på så sätt ett begrepp som uppstått i svensk kontext och som primärt tillämpas för att beskriva ett svenskt fenomen

Å andra sidan finns det i ett demokratiskt samhälle åtminstone en grundläggande möjlighet att hitta information mot myndigheternas vilja, eller åtminstone utan deras aktiva motstånd. Detta fångade också Gustafssons öga för 30 år sedan. Han skriver: "mediedäckningen utvecklar inte något rimligt resonemang, utan skapar en känsla av gemenskap om traditionella formuleringar och avvisar alternativ som är införda på dem med motbjudande etiketter.

Det som har förmånen att formulera problem kan hävda att Sverige har för många arbetslösa, men alternativet är istället att det finns för få jobb i Sverige. I ett land som Sverige kan det uppstå konflikter mellan dels intresset för att informera medborgarna om vad statsregeringen gör, dels intresset för att skydda information som uppfattas som känslig.