Nordiska språkkonventionen 1987
Konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om nordiska medborgares rätt att använda sitt eget språk i annat nordiskt land. När det gäller affärer och ärenden vid domstolar och andra offentliga myndigheter bör myndigheterna i möjligaste mån se till att medborgare i en annan fördragsslutande stat får det bistånd som krävs för tolkning och översättning. Måste också följa skandinaviska ministerrådet för att följa tillämpningen av konventionen.
För det andra innebär skyldigheten enligt konventionen att Staterna måste "underlätta" möjligheten att använda sitt eget språk, om det behövs. Det finns nog inte så många sjukhus i Sverige som kan ordna en isländsk översättare inom rimlig tid.
The Nordic Language Convention is a convention of linguistic rights that came into force on 1 March , under the auspices of the Nordic the Convention, citizens of the Nordic countries have the opportunity to use their native language when interacting with official bodies in other Nordic countries without being liable to any interpretation or translation costs
För en fördragsslutande stat som träder i kraft vid en senare tidpunkt träder den i kraft två månader efter det att den staten har anslutit sig till konventionen. Ratifikationshandlingarna ska deponeras hos utrikesministeriet. Efter fält Vad som för närvarande sägs bör inte utgöra ett hinder för den avtalsslutande staten att ersätta kostnaden eller en del av den person som lämnade in handlingen om den är av lång karaktär eller av mindre betydelse eller om det finns särskilda skäl.
När det är motiverat med hänsyn till antalet medborgare som är bosatta i värdlandet eller på en viss plats i det landet, bör värdlandet underlätta översättning och distribution av sådana instruktioner, broschyrer, blanketter eller liknande, som kan underlätta kontakten mellan individen och allmänheten. Konventionen innebär inte någon absolut rätt att alltid kunna använda sitt eget språk i kontakt med myndigheter under vistelsen i ett annat land.
Den nordiska språkkonventionen trädde i kraft den 1 mars Grunden i konventionen är att nordiska medborgare ska ha rätt att använda sitt eget språk även i annat nordiskt land vid kontakter med myndigheter och offentliga organ
Artikel 4 Den som är antagen till en institution eller institution måste ges möjlighet att sammanflätas med andra som behärskar fångens språk. Artikel 3 kostnaden för tolkning eller översättning i de fall som avses i artikel 2 ska offentliga medel påverkas. Dessa bestämmelser är tillämpliga i förbindelserna med domstolarna, liksom i synnerhet till offentliga organisationer som hälso-och sjukvård, sjukhus, socialt skydd och barnskyddstjänster samt arbetsmarknads -, beskattnings -, polis-och skolmyndigheter.
Artikel 2 i Statsparten garanterar att en medborgare i en avtalsslutande stat kan använda sitt modersmål när han är i kontakt med myndigheterna och andra statliga organ i ett annat kontrakt. Artikel 7 i konventionen innebär inte några begränsningar av möjligheten för två eller flera stater att ingå avtal, vilket är när det finns skäl att ingå särskilda avtal som innehåller längre skyldigheter än för närvarande.
För att bekräfta detta har de undertecknade auktoriserade representanterna undertecknat denna konvention. För det första är det en grundläggande förutsättning för rätten att använda sitt eget språk, att det finns ett "behov" för det.
Det finns inte heller något hinder för den avtalsslutande staten att utfärda bestämmelser om allmänhetens rätt att ersätta översättaren eller översättaren från en person som i egenskap av förlorande part eller på annat sätt är ansvarig för rättegångskostnaderna. Bedömningen av om det finns ett sådant behov utförs av den myndighet eller myndighet genom vilken en nordamerikansk medborgare har kontakt.
I brottmål bör medborgarna alltid få hjälp av en tolk, om det behövs. Artikel 6 de samordnande staterna skall åta sig att kontrollera möjligheten till Särskilda Insatser på området språktjänster, när förhållandena leder till det, och att främja direkt samarbete mellan myndigheter i olika stater för att uppnå konventionens syfte. Artikel 5 fördragsslutande stater bör uppmuntra inrättandet av offentliga språktjänster eller andra typer av tolknings-och översättningstjänster på platser där medborgare i en annan fördragsslutande stat som inte förstår värdlandets språk är närvarande i stort antal.
Var och en av staterna kan, med avseende på var och en av de andra uppsägningarna, ha en Uppsägningskonvention med sex månaders varsel. Ingenting bör hindra fördragsstaten från att tillämpa reglerna om offentliga myndigheters rätt att kräva ersättning för kostnaderna för tolkning eller översättning av en person som, som en förlorande del eller av någon annan anledning, är ansvarig för rättegångskostnaderna för saken.
Konventionen är tillämplig på relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer och relationer.
Den tidigare bestämmelsen bör inte hindra kontraktsanställda från att begära en allmän eller delvis återbetalning av kostnaderna för att översätta en handling från den person som deponerade handlingen om den är av långt eller obetydligt värde, eller om det finns andra särskilda skäl för att göra en sådan begäran. Artikel 9 avtalsstater får godta denna konvention genom att utan förbehåll underteckna ratificering eller en b-underskrift som skall ratificeras i kombination med senare ratificering.
En isländsk medborgare som tvingas besöka sjukhus i Sverige och börjar prata Isländska med en läkare är mycket snabb att lära sig engelska. Tolkningskostnaderna vid straffrättsliga förfaranden måste alltid betalas med offentliga medel. Som ägde rum i Svanek Bornholm den 17 juni i exemplar på svenska, danska, finska, isländska och norska. Artikel 5, enligt avtalspartens stater, främjar inrättandet av offentliga språktjänstorgan eller tillhandahållande av översättning och andra former av översättningstjänster på platser där medborgare i en annan avtalsslutande stat som inte förstår värdlandets språk förblir i större antal.
Artikel 4 en person som är kvar i en interneringsanläggning eller någon annan anläggning bör så långt det är möjligt kunna kommunicera med andra personer som kontrollerar moderns modersmål i förvar.
Den nordiska språkkonventionen trädde i kraft Grunden i konventionen är att nordiska medborgare ska ha rätt att använda sitt eget språk i andra nordiska länder vid kontakter med myndigheter och offentliga organ
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till regeringen: vilka åtgärder har regeringen vidtagit för att Sverige ska följa den skandinaviska Språkkonventionen? Frågan skickades vidare till mig. Frågan om ändring av konventionen i detta avseende om längre skyldigheter diskuterades i detalj mellan företrädare för de skandinaviska regeringarna, eftersom man enades om att en sådan ändring inte skulle göras, eftersom konventionen ansågs tillfredsställande.
Konventionen träder i kraft den första dagen i månaden, som infaller två månader nästan efter det att den har antagits av fyra av de fördragsslutande staterna. Enligt språkkonventionen åtar sig staterna att verka för att medborgarna i den fördragsslutande staten ska kunna använda sitt eget språk vid behov i kontakt med myndigheter och andra myndigheter.
Artikel 8 var och en av avtalsstaterna utser ett mandat eller en annan myndighet med uppgift att iaktta konventionens tillämpning i den staten och underlätta samarbetet mellan stater i frågor som avses i konventionen.